Det digitala biblioteket är en del av folkbiblioteket

Detta blogginlägg är också ett svar på en artikel i ComputerSweden av Oscar Swartz.

Förutom datorentusiast är jag också folkbibliotekarie. Jag har magisterexamen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Magisterexamen var en viktig del av den nya bibliotekarieutbildningen som startade i början av 1990-talet. En akademisering för att höja kompetensen och statusen på yrket. Som en av de sista studenterna på magisterprogrammet (lades ner 2008) läste vi allt från litteratursociologi till vetenskapsteori. Där emellan hur den kommunala beslutsprocessen fungerar och förstås en del om bokhistoria, klassifikation och sökning i databaser. En bra blandning mellan allt man kan stöta på som bibliotekarie. Förutom denna inriktning fanns ytterligare tre kollegier som fokuserade på andra aspekter av bibliotekarieyrket och förstås på denna vetenskapliga disciplin som är grunden.

Nu läser man ofta en kandidat – ett treårigt program med något valfritt ämne förutom huvudämnet, men det finns också masterutbildningar i biblioteks- och informationsvetenskap. I t.ex. Uppsala fokuserar denna utbildning på ett ganska brett biblioteksperspektiv men mycket fokus ligger på databaser och t.ex. webbdesign. I Borås finns bland annat ett masterprogram i digitala tjänster där man i två år fokuserar på just digitala bibliotek. Examination kan vara ett exjobb.

Vad jag vill säga är att bibliotek är mer än böcker och bokhyllor och det reflekteras genom att se på hur man utbildar bibliotekarier. På folkbiblioteket arbetar vi med att tillfredsställa ett informationsbehov, det kan vara allt från att hitta en vetenskaplig artikel till att tipsa om den där boken av den eller den författaren. Om detta sedan är en elektronisk resurs eller en fysisk bok är upp till låntagarens behov och förstås beroende av vårt bestånd.

Det fysiska biblioteket är en del av mina verktyg. Det digitala biblioteket är en annan del. Framtidens bibliotek bestäms av samhälleliga behov och där finns bibliotekarien i centrum (måste jag ju säga), inte nödvändigtvis biblioteket. I vissa fall kanske man klarar sig med en surfplatta och ett kontor. I de flesta fall behövs ett fysiskt bibliotek – inte minst för programverksamhet för både barn och vuxna – också en del av vad som krävs för att stimulera till läsning, bildning och fortbildning. Vi har också platser där man kan arbeta med tillgång till databaser och trådlöst nätverk. En kravfri miljö, religiöst och politiskt obunden. Hit är alla välkomna.

Jag skulle gärna också vilja citera den amerikanske forskaren i biblioteks- och informationsvetenskap R.D. Lankes:
“… a room full of books is simply a closet but an empty room with a librarian in it is a library.”

Det digitala biblioteket är en viktig del av folkbiblioteket, det är ett komplement till det fysiska biblioteket. Det är ett av våra verktyg för att skapa ett bättre samhälle.

Filterbubblan

”Ultimately, democracy works only if we citizens are capable of thinking beyond our narrow self-interest. But to do so, we need a shared view of the world we cohabit. We need to come into contact with other peoples” lives and needs and desires. The filter bubble pushes us in the opposite direction – it creates the impression that our narrow self-interest is all that exists. And while this is great for getting people to shop online, it’s not great for getting people to make better decisions together.”

Eli Pariser – The Filter Bubble

Jag vill med detta citat gärna tipsa er om Eli Parisers sida http://www.thefilterbubble.com/ och förstås om hans bok The Filter Bubble. Mer om filterbubblan kommer…

Det fiktiva beståndet

Läs min artikel om e-boken och folkbiblioteket i Biblioteksbladet nummer 2.

Trasiga e-böcker

Den här bloggposten handlar om de mystiska problem vi nyligen upplevde med våra läsplattor av märket Bookeen Cybook. Platta efter platta kom tillbaka med frustrerade låntagare. Plattorna hade fastnat i en så kallad ”startup loop”. Apparaten försöker starta men startsekvensen börjar hela tiden om.
Problemet ligger i en bugg i vissa e-böcker som beror på ”omslaget”. Elib har medgett detta för mig och sagt att man ska informera biblioteken och även förlagen bakom de e-böcker med fel och uppmana dem att komma till rätta med problemen. Det har man således också gjort. Så här skriver Elib i ett mejl jag fick häromdagen:

En teknisk begränsning i vissa läsplattor, som bland annat rör upplösningen på omslagsbilden i e-boksfilen, har orsakat problem för vissa användare. Vi har fått nya e-boksfiler av förlaget och de e-boksfiler som orsakade problem har nu ompublicerats. Det rör de titlar som finns i bifogat dokument ”Åtgärdade titlar”. Problemen har uppstått i vissa läsplattor av modellerna Cybook, BeBook eller Sony, som har låst sig efter att man lagt in boken i läsplattan. Detta är inte ett permanent fel och gör ingen permanent skada, tar man bort boken från läsplattan (se instruktioner nedan) kommer den att fungera som vanligt igen.

För att lösa problemet på den aktuella läsplattan räcker det att ta bort den felande e-boken. För Cybook Gen 3 kan man starta om med hjälp av resetknappen på baksidan. Sedan startar man plattan och kopplar in den i datorn så fort man kan. I Adobe Digital Editions tar man sedan bort E-boken. Cybook Opus kan man starta om med on/off-knappen och man kan utan problem koppla den till datorn och plocka bort e-boken.

Man kan också gå in och plocka bort filerna via Utforskaren i Windows eller på motsvarande sätt i Mac OS X.

Jag har inte tillräckligt med information för att kunna säga vilka böcker eller vilka förlag det rör sig om. Upplever man felet får man använda uteslutningsmetoden om man har många e-böcker på läsplattan.

DAISY på Apple Ipad/Ipod touch

Daisyspelare av typen Victor Reader är bekant för bibliotekspersonal som lånar ut talböcker (DAISY). Det är ofta robusta maskiner med stora tydliga knappar och reglage. De är livsviktiga för många äldre och synskadade bokälskare. En Victor Reader Classic kostar nästan exakt lika mycket som en Ipad. Skillnaden är uppenbar, men med appen InDaisy Reader eller DaisyWorm blir Ipad också en riktigt bra DAISY-spelare. Den torde passa utmärkt i skolmiljö, för barn med läshinder. En fördel med en surfplatta som Ipad är att det finns många användningsområden utöver det. Den kan användas som ordbehandlare och med fördel som verktyg för informationssökning. Det finns även många program i undervisningssyfte och mer lär komma.
Naturligtvis går apparna att använda även med Ipod touch eller Iphone. Just Ipod touch är användbar i sammanhanget då dess bakre kamera lämpar sig för att t.ex. läsa in text som sedan kan spelas upp. Ipod touch är också det billigaste alternativet.

Enligt tillverkaren av InDaisy Reader har appen full support för DAISY 2.02 och DAISY 3. Med reservation för att jag inte har använt appen personligen ska nedladdade zip-filer från TPB enkelt kunna lägga in på Ipad med hjälp av Itunes eller överföring direkt till appen med FTP. För skolelever med egen nedladdning och en Ipad verkar det alltså vara väldigt enkelt att spela upp en talbok på detta sätt. Man behöver inte krångla med Amis, CD-avbildningar och skivor eller MP3-spelare. InDaisy Reader kostar 149 kronor.

DaisyWorm ska klara DAISY 2.02. Man överför Daisy-böcker på samma sätt som med InDaisy, via Itunes eller FTP. DaisyWorm kostar endast 7 kronor och är ett klart prisvärt alternativ.

InDaisy Reader

InDaisy på Itunes

Läs mer om InDaisy på utvecklarens webbplats

DaisyWorm

DaisyWorm på Itunes

Läs mer om DaisyWorm

The Metropolitan Opera i Gislaved

I HD och 5.1 surround sänder The Metropolitan Opera direkt från New York till Folkets Hus runt om i Sverige. Det är lördagarnas matinéföreställningar på eftermiddagen som sänds och det blir kvällstid i Sverige.
Runt om i Sverige har 100 Folkets hus-lokaler utrustats med digitala projektorer. Den nya tekniken möjliggör distribution av allt från 3D-bio till konserter live via satellit.

Läs mer om Digitala hus här.

Den 13 april firar vi Copyright day

Den 13 april är det dags att fira Världsbokdagen. Det gör många svenska folkbibliotek genom att lotta ut rosor och böcker till låntagarna. 1995 utsåg FN-organet UNESCO S:T Görans dag, den 23 april, till Världsbokdagen. Den katalanska traditionen är att på S:t Görans dag ge en bok till någon man tycker om och få en ros för besväret.
UNESCO:s tanke med dagen är att fira boken, författarna och läsandet. Men också att värna den fria informationen – samt upphovsrätten. Jag torde inte vara ensam om att höja på ögonbrynen åt Världsbokdagens politiska slagsida. Initiativet till Världsbokdagen/Upphovsrättslagstiftningens dag kommer nämligen från organisationen IPA (International Publishers Association) som är en internationell sammanslutning av bland annat bokförläggareföreningar och bokförlag. Förutom att stärka yttrandefriheten globalt syftar IPAs verksamhet till att främja en enhetlig, global upphovsrättslagstiftning. IPA vill också ta bort skatter, tullar och andra hinder för global bokförsäljning.
På grund av att Världsbokdagen idag infaller på påskafton är firandet flyttat till den 13 april. En vanlig onsdag torde vara mer kommersiellt gångbar än påskafton när det kommer till att kränga böcker.